Medberoende

I nästan hela mitt liv har jag varit medberoende till olika personer i min närhet. Det är dock först nu jag inser det och accepterar det! Tidigare har jag skjutit det ifrån mig och sett mig som anhörig, utsatt, hjälparen eller åskadaren. Den där personen som stått bredvid, stridit, lyft, peppat, anpassat, väglett och försökt hitta lösningar på andras problem.

Första gången jag fick höra påståendet att jag skulle vara medberoende så blev jag arg och tog det som en anklagelse. Jag var väl för fasen inte beroende av ett jävla skit! Jag?? Låg problemet plötsligt hos mig? I min okunskap trodde jag att en medberoende var någon som uppmuntrade, underlättade, försvarade, mörkade eller accepterade någon annans missbruk eller beteende. I mina öron klingade ordet medberoende negativt och jag kände mig anklagad.

Nu vet jag bättre. Att vara medberoende är att stå nära någon vars problematik påverkar ens egna liv och vardag. Där man medvetet och omedvetet anpassar sig själv och sitt liv utifrån någon annans behov eller beroende. Där man underkastar sig själv för att hjälpa någon annan. Där man ständigt går med en oro för att en nära person ska ställa till med besvär som man drabbas av. Där man försöker hålla en person över ytan både hemma och utåt genom att få livet att fungera så normalt som möjligt eller åtminstone verka så normalt som möjligt. Där man lever med en skam över någon annans beteende samtidigt som man flyttar sina egna gränser för vad man själv orkar eller accepterar. Där man betalar saker åt någon annan för att personen gör felaktiga ekonomiska prioriteringar.

Jag har levt nära personer med ett destruktiva beteenden, nära en person med alkoholproblem, nära en person fast i narkotikamissbruk, nära psykisk ohälsa.

Jag har många gånger känt mig otillräcklig, haft svårt att planera saker eftersom någon annans mående/skick kan komma att kasta omkull mina planer, sopat mattan framför någon annan för att undvika att den ska må dåligt eller ha svårt att hantera en situation eller hålla sig ifrån dåliga val. Jag har gått runt med en strategi, nödlösning, reservplan och jag har lagt otroligt mycket energi på att anpassa mig efter personer i min omgivning för att de ska må bra, bete sig bra, hålla sig på mattan och ha en fungerande vardag. Jag har lyft fram personers positiva egenskaper, positiva dagar, framsteg och därigenom undermålat sanningen för andra. SJÄLVKLART har jag varit medberoende!

När en person lever i ett missbruk så drabbas alltid de närmsta. Samma sak när en person lever utanför samhällets ramar, har ett destruktivt beteende, lider av psykisk ohälsa osv.

Jag har försummat mig själv för personer jag velat hjälpa pga att jag älskat den. Mitt liv har påverkats. Ja, jag har varit medberoende utan att förstå det. Det är inget man väljer att bli och man kan inte alltid välja bort det – det har varit tufft men värt det.